Cecilias blogg

Ibland när jag går omkring i Paris så fylls min kropp av den underbara känslan som man brukar få när man är på semester. Att njuta av att vara hemifrån, och att känna de dofter som är typiskt för staden. Men samtidigt som jag njuter känner jag av att det är långt hem, och avståndet kan vara jobbigt. Tisdagar brukar vara en jobbig dag, det är oftast då som jag har som mest hemlängtan. Som tur var så träffade jag pappa igår kväll, och passade även på att ringa hem till Mamma och syster.
       Idag har jag och M haft ett mycket givande samtal. Jag berättade lite personliga saker, och man mår faktiskt bättre av att prata om saker och ting, istället för att hålla dem inom sig. Vilket jag ganska ofta gör, ända tills att allting brister. Tills att jag inte längre orkar upprätthålla fasaden längre. Jag berättade även för henne att när jag gick omkring på gatorna i Stockholm så kändes det som om jag hade vuxit. Mitt självförtroende var bättre än var det var förra året. M sa någonting att det är bara en själv som kan påverka sitt egna självförtroende, det stämmer verkligen. Om jag inte vågar göra saker, eller inte kan lita tillräkligt på att jag klarar saker så blir allting bara mycket jobbigare. Att vara rädd för att misslyckas gör att jag ibland kanske tänker en tanke som ibland, emn inte alltid bekräftas, och då kan jag säga "vad var det jag sa". Usch vad jag svamlar nu.
       Annars har jag väldigt mycket att göra, massor med skolarbete dessvärre. Men idag ska jag ta tag i allt. Först tänkte jag skriva min att göra lista i kronologisk ordning:

*jogga
*duscha
*äta mellis
*plugga
*köpa några saker
*fortsätta med pluggandet